Under ett samtal

Som socialarbetare ställs du inför många olika typer av situationer och ställningstaganden. I den här modulen tar panelen upp små saker och enkla knep som kan vara bra att ha med sig i själva samtalet.

Observera! Till varje film finns en kort sammanfattning av innehållet. För att få med alla aspekter av samtalet och dess innehåll bör du titta på filmerna i sin helhet.

Hur gör jag för att öppna upp ett samtal? 

Hur gör jag för att öppna upp ett samtal och få kontakt med barnet?

  • Börja lättsamt, gärna med något personligt, till exempel småprat om skolan, något klädesplagg eller liknande.
  • Försök att minska din egen auktoritet och var prestigelös i situationen.
  • Humor är ett bra verktyg. Skoja gärna om dig själv.
  • Gör det enkelt. Var dig själv och var närvarande så brukar det gå bra!
”Jag gör mig inte till någon som ska lösa något - och jag tar mig inte på för stort allvar."
Lotta
Titta på fler filmer

Frågor och svar

Att göra närvaro

Närvaro är en av nycklarna till att barn ska känna sig lyssnade på - men hur gör jag? 

  • Titta inte på klockan (eller ner i ditt anteckningsblock), skynda inte på samtalet, var inte för snabb med att fylla i tystnader.
  • ”Sitt bara där och se ut som att du har tid att sitta där hela dagen och lyssna på barnet”.
Konsten att vara snäll

Konsten att vara snäll

Många barn säger att det är viktigt att vuxna är snälla, men vad betyder det mer konkret?

  • Var ärlig och visa att du är välvilligt inställd.
  • Respektera barnets familj och omgivning, tala inte illa om personer i barnets närvaro även om de gjort dåliga saker.
  • Var nyfiken på barnet. Visa att barnet är viktigt för dig nu när ni träffas.
  • Affirmera och bekräfta barnets berättelse.
  • Var följsam. Tona in känslor och behov.
Hur gör jag när ett barn har träffat flera myndighetspersoner tidigare? 

Fråga från behandlare

Fråga från Behandlare

Hur gör jag när ett barn har träffat flera myndighetspersoner tidigare?

Det är vanligt att barn som kommer till socialtjänsten har haft flera tidigare kontakter med olika myndighetspersoner.  Hur kan jag som socialarbetare göra för att  barnet ska förstå vem jag är i sammanhanget - och tycka att det är meningsfullt att prata med ytterligare en okänd person? 

  • Ta hjälp av barnet! Fråga vilka samtal barnet haft tidigare och hur de har varit? Något som varit hjälpsamt eller särskilt dåligt? 
  • Ha en ödmjuk inställning till att det kan vara jobbigt för barnet att prata med olika vuxna.
  • Gör barnet delaktigt i samtalet. Berätta att barnet har rätt att säga nej, avbryta och ställa egna frågor om det vill. På det sättet utjämnar du ut maktobalansen och gör barnet tryggare i samtalssituationen.
”Jag frågar barn när jag inte vet."
Lotta
Våga fråga

Våga fråga

En vanlig oro bland socialarbetare är att de inte ska kunna ta emot svåra upplevelser som barn berättar om. I värsta fall kan oron göra att de inte ställer avgörande frågor eller kanske undviker att ha samtalet helt och hållet. Vad kan du göra för att bli tryggare i sådana situationer och våga ställa svåra frågor? 

  • Definiera vad oron består av.  När har du dragit igång något som du inte kan ta hand om? Handlar oron om att barnet ska visa starka känslor som sorg eller ilska? 
  • Barnet berättar det den vill om sin situation och den lever redan i det som är svårt – det kan du inte framkalla hos barnet.  Rädslan handlar ofta om att inte infria sina egna förväntningar på att kunna lösa barnets situation på en gång.
  • Gå in med en hypotes, det vill säga, förbered dig på det värsta. På det sättet kan barnet känna sig trygg med att du klarar att ta emot barnets berättelse, vad den än består av.
Gå in i samtalet med en hypotes 

Gå in i samtalet med en hypotes

MARIE:
”Jag brukar gå in i ett samtal med en ”hypotes”, det vill säga, jag förbereder mig på att barn kan berätta om väldigt jobbiga saker. Fruktansvärda saker som knappt går att föreställa sig. Barn är utsatta för våld och sexuella övergrepp och det behöver jag bära med mig. Om jag inte klarar det kommer barn som varit utsatta att märka det. I den bemärkelsen går jag in med en hypotes - som jag gärna avfärdar om den inte stämmer".

När är det lämpligt att börja prata om det svåra?

Fråga från socialsekreterare

Fråga från socialsekreterare

När är det lägligt att börja prata om det som är svårt?

  • Börja alltid med att fråga barnet om de vet var de är någonstans och varför de är där?
  • Var så direkt och konkret som möjligt. Ge en tydlig sammanhangsmarkering och var inte rädd för att prata om det som oron gäller.
  • Använd dig av samtalstekniker som ”Solfjädern"
  • Fundera på vad du vill öppna upp för? Om det här är det enda samtal du får med barnet, vad vill du då att barnet tar med sig?
Finns det en risk att jag informerar för mycket?

Finns det en risk att jag informerar för mycket?

Finns det en risk att jag ger barnet för mycket information när jag inte är säker på vad barnet vet om en händelse, exempelvis våld mellan föräldrar? 

  • Börja med att ge föräldrarna kunskap. Om de säger att barnet inte hört eller sett - förklara att barn brukar se och höra.
  • Tänkt hypotetiskt. Om det handlar om våld eller andra övergrepp är det oftast inte en enskild händelse.
  • Närma dig ämnet försiktigt i olika steg.
”Det jag inte vet frågar jag om”
Lotta
Hur hanterar jag starka känslor i ett samtal?

Fråga från socialsekreterare

Fråga från socialsekreterare

Hur hanterar jag starka känslor i ett samtal?

  • Benämn det som händer i rummet. Prata om det.
  • Bekräfta barnets känslor.
  • Checka av:  Vad händer i dig just nu?
  • Behåll ditt eget lugn. Gå inte in i affekt.
  • Fortsätt vara nyfiken! Försök förstå varför barnet reagerar som det gör.
Är det okej att visa egna känslor? 

Fråga från socialsekreterare

Hur mycket av sina egna känslor är det okej att visa för barnet? 

  • Som socialarbetare måste du kunna härbärgera barnets känslor och visa att du kan ta emot barnets berättelse. Du bör med andra ord inte själv börja gråta eller bli arg i ett samtal när ett barn berättar om en svår upplevelse.
  • Det är skillnad mellan att visa egna känslor och att visa empati. Du kan visa empati genom att vara autentisk och visa med dina ansiktsuttryck hur du känslomässigt förstår saker.  
  • Bekräfta för barnet att deras känslor och handlingar är adekvata.
När och hur ska jag börja prata om sexuella övergrepp? 

Fråga från socialsekreterare

Fråga från socialsekreterare

Sexuella övergrepp

Hur börjar jag prata med barn om sexuella övergrepp? Vilka begrepp ska jag använda mig av? 

  • Minska laddningen som finns kring sexuella övergrepp genom att öva dig i att samtala om det på samma sätt som du gör med andra ämnen, tydligt och tidigt i samtalet.
  • Öva framför spegeln i att benämna olika kroppsdelar:  snippa, snopp, bröst, rumpa….
  • Vilken förhandsinformation har du? Utgå från den, och fråga barnet.
  • Var öppen och ärlig med det som saken gäller.
  • Använd samtalstekniker som ”Solfjädern”.
  • Anpassa ditt språk efter barnets ålder och mognad.
Hur hanterar jag ord mot ord -situationer?

Fråga från socialsekreterare

Fråga från socialsekreterare

Ord mot ord -situationer

Hur kan jag göra för att barnet ska känna sig förstått och bekräftat i en ord- mot ord – situation?

  • Visa att du tror på barnet. Det kan också vara viktigt att säga det så att föräldrarna hör det.
  • Fördela ansvar och avlasta barnet från skuld.  
  • Det är viktigt att sätta ord på det barnet befinner sig i och bekräfta att barnet inte kan styra över situationen.
  • Om föräldrarna exempelvis förnekar våld, men du vet att barnet varit där, kan du bekräfta för barnet att du vet att barnet sett eller hört.
”Utgångspunkten måste hela tiden vara att vi tror på det här barnet och att vi tror på den här berättelsen"
carolin
Hur gör jag när ett barn är tyst? 

Fråga från socialsekreterare

Fråga från socialsekreterare

Hur gör jag när ett barn är tyst och inte vill prata alls? 

Hur förhåller jag mig till tystnad, om ett barn inte vill prata alls?

  • Benämn det du ser och sätt ord på att barnet är tyst.
  • Överlämna kontroll till barnet genom att till exempel fråga "är det okej att vi pratar om..."
  • Ibland kan man börja prata om lättare saker, eller med att berätta om vad det är vanligt att barn är med om. "Många barn jag möter berättar att...."
  • Kom ihåg att de allra flesta barn vill prata, men kan behöva lite tid och stöd för att känna sig trygga.

När ett barn säger att det inte vet

  • Förklara för barnet att man inte behöver veta allt. Gör det inte till ett problem.
  • Ibland får man svaret ”jag vet inte”, för att barnet inte vet vad som förväntas av dem. Då kan man behöva ta om sammanhangsmarkeringen och förklara varför ni träffas igen.
  • Förtydliga situationen, eller frågan, och återkom vid ett senare tillfälle.

Om det finns misstanke om att barnet är tystat

  • Sätt ord på att barnet är tyst.
  • Berätta om att du mött barn där föräldrarna sagt till barn att de inte får prata om vissa saker. Se videon om Solfjädern här.
  • Stärk barnet i att de får prata, till exempel genom att använda barnkonventionen. Berätta om att barn har rätt att berätta vad de vill, för vem de vill, när de vill. Se videon om Barnkonventionen här.
  • Bekräfta att barnet är modigt och duktigt som kommit dit och vågar prata.
"Man behöver inte veta allt. Jag vet inte heller allt. Det behöver inte bli nåt krångel i det, man går vidare bara".
Lotta
Hur gör jag när barnet ger en oklar tidsangivelse?

Fråga från socialsekreterare

Fråga från socialsekreterare

Oklar tidsangivelse

Barn kan vara oklara i sina tidsangivelser. När är det viktigt att ha en precis tidsangivelse? och hur kan jag hjälpa barnet att beskriva när i tid något har hänt?  

  • Det är viktigt att veta om något är pågående i barnets liv, för att kunna göra en skyddsbedömning om barnet är utsatt för våld, övergrepp eller annan risk.
  • Om man träffat barnet tidigare kan man fråga om det är något som hänt sedan man sågs sist.
  • Hjälp barnet att konkretisera svaret genom att fråga om sådant som barn brukar vara med om, exempelvis sommarlov, sportlov, snö på marken, om de var hemma hos en förälder eller släkting, etcetera. Testa dig fram så att barnet kan göra kopplingar till specifika händelser.
  • Det kan vara bra att prata om händelser som fortfarande finns levande för barnet och i familjen, även om de inte pågår just nu.
Avrunda och avsluta ett samtal

Hur avrundar och avslutar jag ett samtal på ett bra sätt? 

  • Sammanfatta vad ni pratat om. Fråga barnet om du uppfattat rätt och om ni pratat om rätt saker. Om inte – fiska lite. Finns det något barnet hade velat lägga till eller prata om istället?  
  • Bekräfta att barnet varit modigt som kommit dit och berättat så bra saker.
  • Berätta vad som händer med det ni har pratat om i den närmsta framtiden.
  • Fråga hur barnet känner sig. Berätta att det är vanligt att må lite dåligt när man går ifrån ett samtal och att det inte är något farligt även om det kan kännas obekvämt.

Barnkonventionen

Enligt barnkonventionen ska barns bästa beaktas i alla beslut som rör dem (artikel 3). I dessa beslut har barn rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad.

BARNKONVENTIONEN - ARTIKEL 3

”Jag gör mig inte till någon som ska lösa något  - och tar mig inte på för stort allvar”
Lotta