Samtalstekniker

I den här modulen går vi igenom olika samtalstekniker som vi nämner i metodstödet och exemplifierar dem. Du hittar också en ordlista med förklaringar på begrepp som ofta återkommer på webbsidan.


Observera!
Till varje film finns en kort sammanfattning av innehållet. För att få med alla aspekter av samtalet och dess innehåll bör du titta på filmerna i sin helhet.
Titta på fler filmer
Titta på fler filmer
Öppna, slutna och ledande frågor

Öppna, slutna och ledande frågor

  • Generellt sett är det bra att utgå från öppna frågor, eftersom det ger barnet en chans att berätta fritt om det kan. Öppna frågor kan dock vara svåra för vissa barn att svara på, särskilt yngre barn. Då kan man behöva hjälpa dem, exempelvis genom att ställa ja och nej frågor eller ge dem beskrivningar och fråga om de känner igen sig.
  • Ledande frågor kan vara till hjälp för att gå rakt på sak i ett samtal. Under samtalet kan man sedan växla mellan öppna och slutna samtal.
  • Tänk på att det är viktigt att barnet fått veta vilket sammanhang de befinner sig i och en tydlig sammanhangsmarkering för att de ska kunna prata om rätt sak.    
"Solfjädern"

"Solfjädern"

”Solfjädern” är ett samtalsverktyg som används för att presentera för barn vilka områden det är möjligt att prata om när man kommer till socialtjänsten för utredning eller behandling. Övningen kallas här för ”Solfjädern” men kan även kallas för "Många barn" eftersom  socialsekreteraren eller behandlaren räknar upp vad ”många barn” har berättat att de varit med om. På det sättet visar man för barnet att de inte är ensamma om sin situation och att man kan ta emot deras berättelse. Tekniken är särskilt användbar när det är oklart vad barnet har varit med om, men kan också användas när det finns misstanke om en specifik händelse, till exempel sexuella övergrepp.

När du räknar upp områdena kan du tänka dig dem som en solfjäder eller en palett.  Du kan räkna upp områdena på dina fem fingrar för att komma ihåg att ta med alla, exempelvis:  mobbning i skolan och på nätet, psykisk ohälsa hos föräldrar, missbruk, sexuella övergrepp och våld.

Efter det kan du beskriva områdena lite mer konkret och anpassat efter barnets ålder och mognad.

Mobbning:  Berätta lite om mobbning och att det exempelvis är vanligt att få bilder skickade till sig på nätet som man inte känner sig bekväm med.

Våld: Berätta om vad våld kan vara. Det kan till exempel handla om slag, nypningar, knuffningar och psykiskt våld, eller att man blir kallad för olika saker.

Missbruk: Säg någonting om att föräldrar kan dricka för mycket. De kanske sover länge på dagarna och glömmer att göra mat eller andra sysslor.

Psykisk ohälsa: När det gäller både missbruk och psykisk ohälsa kan du prata om att föräldrarna mår dåligt och kanske är ledsna eller arga.

Sexuella övergrepp: För de minsta barnen kan du förklara att någon kan ha gjort något mot deras privata områden som de inte känner sig bekväma med, eller att barnet kan ha tvingats göra någonting mot en annan persons privata områden. Då kan du också fråga barnet om de vet vad privata områden är?  Om du själv känner dig obekväm kan du öva framför spegeln med att säga ”munnen, bröstet, rumpan, snippan eller snoppen”, som är de privata områdena. Du kan också fråga vad barnet brukar säga. ”Brukar du kalla det för snippan eller vad säger du?”

När man radar upp ämnena på det här sättet brukar man se att barnet reagerar på något av områdena man pratar om, och då kan man ju prata vidare om det. ”Det såg ut som att du kände igen det här?” eller ” Är det här något som du vill prata om? ” Ofta brukar de då börja prata själva och förklara.

Barnkonventionen & Bra och dåliga hemligheter

Barnkonventionen & Bra och dåliga hemligheter

Barnkonventionen kan exempelvis vara bra att använda sig av när du märker att ett barn sitter inne på någonting.  Det kanske finns något som barnet inte vågar säga?  Ett sätt att hjälpa barnet är att berätta att enligt barnkonventionen har barn rätt att prata med vem de vill, när de vill och hur de vill.  Det är en rättighet som barn har.

För de lite yngre barnen kan du lägga till bra eller dåliga hemligheter, som exemplifieras nedan.

Vet du vad en hemlighet är? Ja, det vet de flesta.

Och en bra hemlighet, vad kan det vara? Kanske en julklapp?

Hur känns det i kroppen när man har en bra hemlighet? Ja, då är man lite glad och pirrig kanske?

En dålig hemlighet då, vad kan det vara? Något som gör att man blir orolig i magen, eller så.

Det här resonemanget  kan du sedan koppla till barnkonventionen, exempelvis genom att säga:  
”Det kan finnas äldre barn eller vuxna som säger att du inte får berätta det här för någon, för det är vår hemlighet, men, hur var det nu det stod i barnkonventionen…?”

Ordlistan

Här hittar du förklaringar på olika ord som vi använder oss av på "Prata med barn".

Solfjädern

Solfjädern är en samtalsteknik som används för att presentera för barn vilka områden det är möjligt att prata om när man kommer till socialtjänsten för utredning eller behandling. Tekniken kallas även för Många barn eftersom socialsekreteraren eller behandlaren räknar upp vad ”många barn” har berättat att de varit med om. På det sättet visar du för barnet att de inte är ensamma om sin situation och att du kan ta emot deras berättelse. Tekniken är särskilt användbar när det är oklart vad barnet har varit med om, men kan också användas när det finns misstanke om en specifik händelse, till exempel sexuella övergrepp.

Barnkonventionen som verktyg

Barnkonventionen kan exempelvis vara bra att använda sig av när du märker att ett barn sitter inne på någonting. Det kanske finns något som barnet inte vågar säga? Ett sätt att hjälpa barnet är att berätta att enligt Barnkonventionen har barn rätt att prata med vem de vill, när de vill och hur de vill. Det är en rättighet som barn har.

Avdramatisera

Syfte: Lätta barnets/ungdomens känsla av att vara ensam i sin situation.

Exempel: Berätta att du i ditt arbete brukar träffa andra barn som varit med om liknande saker och att det finns hjälp att få.

Affirmera

Syfte: Bekräfta och förstärka barnets konstruktiva handlande genom att upprepa positiva fraser kopplade till handlingen/ förmågan/ känslan.

Exempel: ”Det var modigt av dig att våga säga ifrån trots att din mamma var jättearg.”

Bekräfta

Syfte: Visa barnet/ungdomen att du är närvarande och  lyssnar och att du försöker förstå utan att värdera det som sägs.

Exempel: Bekräfta genom att omformulera och sätt egna ord på det som barnet/ungdomen berättar för dig.

Tekniker för aktivt lyssnande

Speglingar, enkla- och komplexa reflektioner och sammanfattningar är exempel på tekniker som man kan använda sig av för att träna på aktivt lyssnande. Eftersom dessa bygger på hur samtalet utvecklas i situationen är det inte möjligt att förbereda sig på dem, men genom att träna regelbundet blir det lättare att använda dem naturligt. Ett tips är att efter ett samtal gå igenom ifall du hade kunnat använda någon eller flera av teknikerna mer än du gjorde och i så fall hur du skulle ha formulerat dem.

Speglingar

Speglingar och bekräftanden används för att kortfattat visa att du har uppfattat vad barnet/ungdomen sagt genom att omformulera ett par ord, exempelvis:

Barnet:
”När min pappa är arg och skriker blir jag rädd att han ska slå mig som han gör ibland.”

Socialsekreterare/ behandlare:
”Du är rädd att din pappa ska göra dig illa när han blir arg,”
”Din pappa har tidigare slagit dig när han var arg,”

Reflektioner (enkla och komplexa)

Reflektioner är mer direkta återupprepningar av vad klienten sagt. 

Påstående:  
Jag är så utanför i skolan”.

Reflektion:
- "Du är utanför" (enkel reflektion).
- "Du saknar någon att vara med" (komplex reflektion).

Sammanfattningar

Sammanfattningar används för att återge och sammanfatta hur du uppfattat det som sagts under samtalet. De visar att du har lyssnat och är mån om att förstå det som sagts.

Kom ihåg!

För att barnet ska kunna prata om rätt sak behöver de veta i vilket sammanhang de befinner sig i och ha fått en tydlig sammanhangsmarkering.

"Utredande socialsekreterare inom barn och ungdomsvården lägger i snitt 2% av sin arbetstid på barnsamtal"

Barnet och ungdomens reform, 2017